casagrande.blogg.se

Kuriren är på väg till Milano. Han behövde nya möbler sa han. Själv är jag kvar i stan. Efter påskpokern så stannar man gärna i stan. Går runt, tar emot gratulationer, får beundrande blickar, hör folk viska precis när man gått förbi att det där är han som vann påskpokern.

 

Har gått runt så i en vecka nu efter att ha deltagit i den prestigefyllda turneringen hos en av Sunnys grabbar, närmare bestämt hos mannen som vi här kan kalla för Soliga Berget. Det var en 16 mannaturnering & i ärlighetens namn så på pappret såg inte startfältet direkt starkt ut. Min känsla visade sig stämma direkt. Det var ledning från start till mål. Man skall vara ödmjuk när man vinner så jag sammanfattar det hela med att det var trevliga grabbar & att jag är övertygad om att dom har många andra fina egenskaper som kommer få dom att någon gång kunna få vandra runt i stan & få höra beundrande viskningar om att det där är han som XXX. Fortsätt bara tro på det.

 

I övrigt så gratulerar jag mina vänner som har basketen nära sitt hjärta. Ni är ett stort antal som brinner extremt för Uppsala Basket & har gjort det länge nu. Ni har hela tiden fortsatt att stötta & ni alla är en stor del av det som nu sker. Ni har givet dom chansen & då pratar jag om alla ni som vet att ert hjärta fortsatt att tro. Jag tänker bla på en speciell vän som vi här kan kalla för Mr Vegas – Hard, smart, together är det du & ni övriga brukar säga väl. Stort grattis hittills & oavsett om det blir SM guld nu eller senare så njut av att ni fortsatt att tro på det.

 

I veckan så har jag också läst om beslut som har gått emot entreprenörer i stan. Det har varit beslut om att inte få köra Wakeboard i ån. Det har varit beslut om att inte få köra Vikingapark & köpcentrum ute vid Fullerö. Det sistnämnda beslutet av det hela har dragit ut på tiden & frågans behandling har genom åren minst sagt bollats i olika politiska korridorer. Oavsett vad du kära läsare står i frågan så fastnade jag egentligen inte i beslutet i sig utan det jag fastnade för & som jag bär med mig i dag, in i nästa vecka & hela livet & som jag beundrade var svaret som entreprenören gav till journalisten när han svarade på hur han kände efter att ha fått avslag efter 12 års jobb med projektet.

 

Följande går att läsa i intervjun i UNT. På frågan om han känner bitterhet mot kommunen svarar han nej.

”Jag är entreprenör och anpassar mig efter förutsättningarna. Nu har vi i alla fall fått ett beslut och det är skönt att slippa ovissheten.”

 

Ett oerhört vackert & sportsligt svar. Det gjorde mig full av beundran & därför säger jag till Mr Vahik Abrami & till alla andra duktiga framåtsträvande entreprenörer därute att det är er tro på framtida projekt som gör min miljö vacker att leva i.

 

Wupps, arrividerci.